Nils Kreuger
September 18 2004 - January 9 2005
The many-talented Nils Kreuger (1858-1930), held a leading position within the radical Konstnärsförbundet, the Swedish Artists' Union. As well as being a painter and draughtsman, he was also a skilful illustrator of books. One of the prime movers in the National Romanticist Movement at the turn of the century 1900, Kreuger portrayed the Nordic landscape with horses and other animals as his principal subjects. This autumn's extensive exhibition takes us to the places where he painted: to Stockholm and Paris, to Varberg on the Swedish west coast and the flat heaths of the island of Öland
Under en lång följd av år har Prins Eugens Waldemarsudde presenterat flera centrala konstnärskap tillhörande Konstnärsförbundets generation av konstnärer. Senast visades Richard Bergh i helfigur 2002 och dessförinnan har bl.a. Ernst Josephson, Anders Zorn, Bruno Liljefors, Karl Nordström, Georg och Hanna Pauli varit föremål för mer omfattande presentationer. Turen har nu kommit till Nils Kreuger (1858-1930), vars konstnärliga insatser inte uppmärksammats i större skala på mycket lång tid. Vi får återvända till året 1928, då han två år före sin bortgång utställde tillsammans med Christian Eriksson på Liljevalchs konsthall i Stockholm.
Den nu aktuella utställningen lyfter fram ett konstnärskap som stått i skuggan under en lång tid. Kreuger spelade en mycket viktig roll som en av Konstnärsförbundets ledande gestalter. Han var med under kampåren på 1880-talet, och 1920 deltog han i beslutet att definitivt lägga ned förbundets verksamhet. Med andra ord hade han från en central position kunnat följa svenskt konstliv som det utvecklades under decennierna kring år 1900 - från opponentårens naturalism till det moderna måleriets genombrott på 1910-talet.
Utställningen presenterar över hundra verk med tyngdpunkten lagd på måleriet från perioden 1880-1910. Nils Kreugers mångsidighet som konstnär får sin belysning genom att även ett urval av hans bokillustrationer, affischer och grafiska formgivning också visas i utställningen. Redan bredden är imponerande nog. Men här framträder också en konstnär, vars centrala produktion fogar sig till det bästa som finns att se och begrunda från en vital period i den svenska konstens historia. .
Han målade i Paris, i Varberg, på Öland och i Stockholm. I sina bilder ger han sin särpräglade vision av ett svenskt odlingslandskap. Naturiakttagelsen var för Kreuger inte bara en fråga om att tillfredsställa konstförståndet. Som hos alla rymde den upplevelser som var flyktiga och djupt meningsfulla i sin rofylldhet. "När alvaret står brunbränt i stekande sol och med en dallrande luft över sig", skrev han till kollegan Karl Nordström högsommaren 1915, "är det skönt att dåsa däruppe i den rena luften, men att ställa sig att arbeta under dessa förhållanden är rätt vanskligt, ty man blir så trött att man rent känner sig förlamad." Mot kvällen blir det bättre - "när enbuskarna kasta sina långa skuggor över slätten och hästar och kossor driva fram och åter snuggande på aftonmålet. Skönt är ock att vara där i ensamheten, som endast störs av ett par uppskrämda blå duvor eller en skuttande hare, men skulle en menska visa sig i närheten, blir förtrollningen bruten och man önskar den kära ´nästan` åt helvete."
Utställningen invigs fredagen den 17 september av Statsminister Göran Persson. Den öppnar för allmänheten lördagen den 18 september.
Till utställningen produceras en katalog med texter av Hans Henrik Brummer, Tomas Björk, Magdalena Gram och Per Hedström.
Utges på Carlssons förlag.
Nils Kreuger
September 18 2004 - January 9 2005
The many-talented Nils Kreuger (1858-1930), held a leading position within the radical Konstnärsförbundet, the Swedish Artists' Union. As well as being a painter and draughtsman, he was also a skilful illustrator of books. One of the prime movers in the National Romanticist Movement at the turn of the century 1900, Kreuger portrayed the Nordic landscape with horses and other animals as his principal subjects. This autumn's extensive exhibition takes us to the places where he painted: to Stockholm and Paris, to Varberg on the Swedish west coast and the flat heaths of the island of Öland
Under en lång följd av år har Prins Eugens Waldemarsudde presenterat flera centrala konstnärskap tillhörande Konstnärsförbundets generation av konstnärer. Senast visades Richard Bergh i helfigur 2002 och dessförinnan har bl.a. Ernst Josephson, Anders Zorn, Bruno Liljefors, Karl Nordström, Georg och Hanna Pauli varit föremål för mer omfattande presentationer. Turen har nu kommit till Nils Kreuger (1858-1930), vars konstnärliga insatser inte uppmärksammats i större skala på mycket lång tid. Vi får återvända till året 1928, då han två år före sin bortgång utställde tillsammans med Christian Eriksson på Liljevalchs konsthall i Stockholm.
Den nu aktuella utställningen lyfter fram ett konstnärskap som stått i skuggan under en lång tid. Kreuger spelade en mycket viktig roll som en av Konstnärsförbundets ledande gestalter. Han var med under kampåren på 1880-talet, och 1920 deltog han i beslutet att definitivt lägga ned förbundets verksamhet. Med andra ord hade han från en central position kunnat följa svenskt konstliv som det utvecklades under decennierna kring år 1900 - från opponentårens naturalism till det moderna måleriets genombrott på 1910-talet.
Utställningen presenterar över hundra verk med tyngdpunkten lagd på måleriet från perioden 1880-1910. Nils Kreugers mångsidighet som konstnär får sin belysning genom att även ett urval av hans bokillustrationer, affischer och grafiska formgivning också visas i utställningen. Redan bredden är imponerande nog. Men här framträder också en konstnär, vars centrala produktion fogar sig till det bästa som finns att se och begrunda från en vital period i den svenska konstens historia. .
Han målade i Paris, i Varberg, på Öland och i Stockholm. I sina bilder ger han sin särpräglade vision av ett svenskt odlingslandskap. Naturiakttagelsen var för Kreuger inte bara en fråga om att tillfredsställa konstförståndet. Som hos alla rymde den upplevelser som var flyktiga och djupt meningsfulla i sin rofylldhet. "När alvaret står brunbränt i stekande sol och med en dallrande luft över sig", skrev han till kollegan Karl Nordström högsommaren 1915, "är det skönt att dåsa däruppe i den rena luften, men att ställa sig att arbeta under dessa förhållanden är rätt vanskligt, ty man blir så trött att man rent känner sig förlamad." Mot kvällen blir det bättre - "när enbuskarna kasta sina långa skuggor över slätten och hästar och kossor driva fram och åter snuggande på aftonmålet. Skönt är ock att vara där i ensamheten, som endast störs av ett par uppskrämda blå duvor eller en skuttande hare, men skulle en menska visa sig i närheten, blir förtrollningen bruten och man önskar den kära ´nästan` åt helvete."
Utställningen invigs fredagen den 17 september av Statsminister Göran Persson. Den öppnar för allmänheten lördagen den 18 september.
Till utställningen produceras en katalog med texter av Hans Henrik Brummer, Tomas Björk, Magdalena Gram och Per Hedström.
Utges på Carlssons förlag.
Close
